Jag gillar egentligen att åka tåg, man sitter bra, man kan gå runt om man åker långt och det går snabbt (eller borde göra i alla fall). Men med tanke på SJs pålitlighet så har vi börjat åka mer och mer buss.
På vintrarna överraskas SJ och Banverket alltid av att det snöar i Sverige, på sommaren blir det solkurvor och på hösten är det en massa löv på spåren. Vädrets makter kan vi inte göra så mycket åt, men borde man inte kunna ha bättre beredskap på SJ/Banverket?
Denna sommaren har väl varit bättre än förra sommaren då det var flera tåg som fick stopp mitt ute i ingenstans och alla passagerare fick sitta i stekheta tåg i flera timmar. Sommarens snackis lär väl bli konduktören som slängde av en tjej som inte kunde visa upp biljett eftersom hennes kompis, som hade biljetten, var på toaletten när konduktören gick runt... Serviceminded är kanske inte det första man tanker när man tänker på SJ...
När vi förra sommaren skulle åka Oslo - Västerås började det brinna i loket i Kumla och vi kunde inte åka vidare med det tåget, då skulle det komma buss och köra oss vidare. Kumla ligger ganska bra till med Örebro i närheten så vi tänkte att bussen kommer nog snart, men nej. SJ har fixat en buss som kommer från Eskilstuna... och den kommer om cirka 1 1/2 timme... Informationen fram till vi fick denna info var väldigt dålig...
Det hela slutade med att vi hoppade på ett annat tåg, som körde ifatt och om oss medan vi stod och väntade och kom till Västerås cirka 2 timmar sent efter att ha blivit hämtade med bil i Örebro.
Man blir nu mera alltid lite chockad om man kommer i tid när man åker med SJ och man kanske borde bli glad för att man kommer fram till rätt ställe också, det känns som ett lotteri...
Tycker Magnus Betners kritik i detta klipp är klockren;
Tror denna reklamfilmen träffat mitt i prick hur det kan kännas att jobba på SJ, i alla fall om man inte har någon bestämmande roll utan får lida för det cheferna bestämmer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar